När jag satt på bussen till jobbet igår klev det på en ung kille, han kan inte vara mer än 15 år gammal. Har sett honom ett par gånger innan och blev så tagen av hans redan vackra yttre.
Han har långa ögonfransar och riktigt fina blå ögon med mörkbrunt hår. Han har säkert redan en hel del tjejer efter sig, utan tvekan. Jag undrar om han redan nu vet om att han ser bra ut.. Han kommer i allafall bli en riktig pudding om några år!
Fick mig att tänka tillbaka på när jag gick i grundskolan och de killar jag varit hemligt förtjust i. Den första killen som jag verkligen tyckte om var en kille som hette Marcello och gick i min parallellklass.
Vi sade inte ett ord till varandra och han visste säkert inte ens om att jag existerade under hela tiden som jag satt och drömde mig bort om honom. Jag kommer fortfarande ihåg känslan och pirret i magen varje gång jag såg honom, och då var jag bara 8-9 år gammal.
Jag har kvar alla mina dagböcker från den tiden, hittade och läste igenom dem när jag höll på att flytta. Jag hade ritat massa hjärtan kring killens namn jag va kär i och det va så gulligt och oskyldigt. Kärlek som barn eller som vuxen är lika fin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar