Plötsligt, där i solens varma strålar, gick det upp för mig. Poletten föll ner, jag stannade upp och log för mig själv, skrattade till och skakade på huvudet. Nu förstår jag vad det var frågan om. Hellre att det kom nu, än att det gick upp för mig om något år. Bra jobbat Mary!
Fick precis ett glädjerus, en helt magnifik känsla som jag hoppas att alla någonsin får chansen att uppleva, gärna flera gånger om! Den rinner över en som en varm dusch av lycka och glädje. Den försvinner ofta lika fort som den sköljer över mig men det gör inget. För att veta hur den känslan är, gör det värt att vänta tills den sköljer över mig igen.
Denna gång lyssnade jag på en låt som fick mig att tänka på att dansa afrikansk dans, vilken lycka att kunna röra sig som man själv vill, låta svetten och energin bara spruta ut ur kroppen!
Fantastiskt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar