Livet kan verkligen överraska en. Ordentligt. Jag hade en superförmiddag och mina träningspass gick toppenbra! Blev både ett spinningpass samt styrka i gymmet.
Åkte hem för en snabb dusch, klädbyte och lite mat i magen sen va jag fit for fight, ut i det härliga vädret igen!
Jag måste varit riktigt snabb för när jag satte mig på bussen igen va det samma chafför hahaha! Han tittade igenkännande på mig för en dryg timme innan hade jag träningskläder, nu va det ombytt till klänning helt plötsligt hehe.
Underbart väder, jag trodde nästan jag va tillbaka i Portugal haha. Mötte upp Delshad och vi tog en grym rundtur på Södermalm (jag älskar att promenera!).
Chansen att man träffar på någon man känner på stan är ju rätt stor. Inte visste jag att denna dag skulle bli maxad haha. Först träffade vi på en kille som jag gått i grundskolan med, snickesnackade lite sen promenerade vi vidare.
Jag tog med Delshad till ett mysigt fik med uteservering. Väl inne på fiket ser jag två killar jag känner igen. Dessa har jag inte sett eller hört något från på 3-4 år. Lång tid. Den ena va jag dessutom väldigt nära vän med, han va min bästa vän ett väldigt bra tag.
Vi båda blev nog lite paff av att se varann just där av alla ställen men gav de båda en stor kram och vi snackade lite allmänt om allt. Sjukaste i det hela va att det kändes som vi sågs senast igår. Som att inget förändrats. Han va han och jag va jag. När jag stod där kände jag att jag faktiskt har saknat honom.
Intressant hur livet överraskar en hela tiden. Saker man inte alls trodde skulle ske kan bara hända. Paff, bara sådär.
Som det inte vore nog när vi fortsatte vår vandring såg jag en kille som va en blast from the past. Vi skyndade på där om man säger så haha.
Så, är det ödet, är det slumpen eller är det redan förskrivet hur vårt liv ser ut? Det får en att fundera..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar