Jag var med om något riktigt hemskt natten till lördag. Jag blev drabbad av en ordentlig magsjuka. Som hette duga. Våldsamt slog den till mitt i natten och lika snabbt som den kom, försvann den. Tack gode gud.
Men den lämnade kvar ordentliga spår efter sig. Jag är sällan sjuk och anser mig själv ha ett starkt immunförsvar. Men inget i världen kunde sätta stopp för denna storm i min kropp.
Helt utslagen låg jag hela dagen igår, kunde inte förmå mig att öppna mina ögon vid ett flertal tillfällen, kroppen ville bara sova, kroppen orkade inget annat.
Jag som annars älskar mat och har mina fasta rutiner fick känna på hur allt det va som bortblåst. Det enda jag orkade få i mig va vatten varvat med blåbärssoppa och några skivor mango.
Jag kände ingen hunger och va samtidigt rädd att om jag nu skulle äta något, att jag skulle få uppleva samma hemska händelse som tidigare. Men jag behövde energi. Min kropp va helt tom, bokstavligt talat.
Idag mår jag bättre, ingen feber längre och jag kan tom sitta upprätt. Gick ut på en promenad i dryga 40 min, kände den kalla friska luften slå mot mitt ansikte och det kändes otroligt skönt, men gud va kroppen hade tagit stryk.
Att man kan bli så sänkt, att man kan må så dåligt, det får mig att desto mer uppskatta mitt sedvanliga helt FRISKA liv. Jag blev helt lycklig när jag kunde få i mig en hel skål gröt imorse.
Man brukar säga att man inte vet vad man har fören det är borta, man vet inte hur bra man har det fören man åkt på en rejäl magsjuka.
// Mary
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar