Skriver jag detta inlägg. Hon är världens mysigaste hund och vill ha ständig närhet, om hon ens bara får känna av min tå, det räcker för henne. Hon är helt underbar.
På tal om närhet, på tal om relationer, på tal om spel, på tal om kvinnor och mäns beteende. Jag pratade med två killar på gymmet innan jag stängde idag, hur kvinnor och män beter sig i möte med varandra. Hur vi skiljer oss.
När man va yngre va det spännande med dessa spel, hur man skulle agera, vem som skulle ta första steget, hur man skulle gå till väga, hur man skulle spela svår osv.
Nu känns det där bara jobbigt och nuförtiden lägger jag hellre korten på bordet och vill gärna att personen i fråga också gör det. Jag gillar dig, du gillar mig, let's do this. Inte att man går runt och kollar på mobilen stup i kvarten för att se om man fått ett mess eller har ett missat samtal.
Visst är det pirrigt i början, nyfiket och det är något av det bästa när man träffar någon ny, den obeskrivliga känslan i magen.
Men det är jobbigt också då man inte riktigt kan slappna av för man inte känner varandra tillräckligt. Man vill inte va för på men man vill ändå visa intresse. Pust bara jobbigt att skriva ner den där meningen haha!
Nej, det ska va enkelt. Raka puckar och korten på bordet. Inga spel, sånt har jag inte tid för.
Juste en sak till. Det gäller att ta för sig i livet, speciellt när det kommer till kärlek osv. Är man inte snabb nog kan det försvinna rätt framför näsan på en.
Redo för kärlek?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar