Vilken lättnad. Vilken skön känsla det är när man fått ur sig något man burit inne med. Att kunna ta sina tankar i munnen och skapa ord av dem. Har gått runt ett tag nu och tänkt, funderat, diskuterat med mig själv men nu kändes det rätt att prata om det.
I samma sekund jag öppnade munnen kände jag på en gång hur det lättades från mina axlar. Som en vindpust som bara försvann, otroligt skönt.
Det är detta som är så viktigt, att man ska ventilera, att man ska prata om saker som tynger en, likväl om saker som lyfter en. Känns alltid lika bra efteråt.
Jag behöver göra en förändring, jag har fått ett slags uppvaknande och slagit upp ögonen ordentligt. Förändringen har redan börjat, det känns rätt i magen, det känns rätt sak att göra.
Jag trodde aldrig detta men jag är redan stolt över mig själv att jag tar tag i det. Jag måste det, jag behöver det.
Make a change, before it's too late, don't be sorry later, just act on it!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar