En tanke slog mig. För ett drygt år sedan ville jag överraska en person på en speciell dag. Jag hade verkligen ansträngt mig, lagt ner tid på det och gjort saker för hand just för att det skulle bli så personligt som möjligt.
Va riktigt nöjd med min prestation och va extra glad då jag visste att personen som skulle få detta skulle bli riktigt glad.
Personen fick det skickat till sig, desto roligare. Vad blev resultatet? Inget. Inget samtal, inget tillbaka, inget glatt överraskande utrop. Jag tror jag fick ett ynka tack.
Lite snopet med tanke på hur mkt tid jag lagt ner och trott att personen i fråga skulle uppskatta det väldigt mkt. Så fel man kan ha.
Nu är det strunt samma att denna personen inte såg det fina och personliga i det hela. Det jag ville komma fram till va att man faktiskt kan lägga ner så mkt tid för att någon ska bli glad.
Jag hade så mkt glädje när jag gjorde dessa saker, satt med ett leende på läpparna för personen betydde så mkt för mig.
Jag älskar att göra folk glada, älskar att se deras reaktioner, att se de må extra bra, även om det bara varar i några sekunder. Jag älskar det. Jag älskar att ge, ännu mer än att få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar