Idag har jag gått runt med en så sjukt härlig känsla i kroppen, i magen. Saker och ting har bara flytit på, jag har skrattat så mkt, tappat rösten ännu mer så nu låter jag som en riktig kråka haha.
God energi svärmar över mig och jag har fått höra saker idag som bara bevisar att jag är på rätt väg, känns så jävla bra!
På väg till jobbet idag såg jag en skepnad, jag såg en rygg på någon som jag kände igen. När bussen passerade personen vände jag mig om, jag såg hennes ansikte och bekräftade det jag trodde. En god vän för några år sedan, en väldigt god vän.
En av mina närmaste faktiskt. Just i den stunden flög tankarn tillbaka till tiden då vi umgicks som mest. Vi pluggade ihop, från start klickade vi, min kära vän och jag. Vi festade mkt tillsammans. Hon va så enkel att ha att göra med, men va ändå så svår.
Det svåra tog övertid övertaget och hon valde att dra sig undan, dra sig bort från mig. Just i det ögonblicket saknade jag henne. Jag saknade min vän. Det va tider det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar