Nyss hemkommen, kommit ner i varv efter en härlig dag på jobbet. Mitt jobb är så grymt bra för det är så omväxlande, HELA tiden. Varje dag är inte den andra lik och jag älskar det.
Två personer gjorde dessutom min kväll och jag kände verkligen en lättnad och en glädje inom mig, ett kvitto på att jag gör mitt allra bästa och att det ger utdelning.
Något jag märkt med mig själv är att en spärr håller mer och mer på att släppa, det jag håller på med känns mer och mer naturligt och jag är så glad. Jag är så glad vart jag är på väg och jag är glad att de flesta i min närhet förstår min situation.
Jag tycker det är lite tråkigt att få höra att man jobbar för mkt, att man lägger för mkt tid på det osv osv. Borde inte detta uppmuntras mer? Att jag verkligen trivs med mitt jobb, att jag älskar det jag håller på med, den drivkraften jag har.
Inget eller ingen ska förstöra för mig utan jag vet vart jag är på väg, i en uppförsbacke eller med en medvind. Jag är iaf otroligt tacksam för det grymma stöd jag har från de som står mig nära, som förstår mig, som följer mig på denna underbara resa.
Ingenting är omöjligt, endast jag sätter gränserna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar