tisdag 19 oktober 2010

There she goes again

Tänkte på det igår, tänkte på det idag. Det här med spontana komplimanger. Att man kan ge en helt random komplimang till någon, bara sådär. Rakt upp och ner.

Jag gör det faktiskt väldigt ofta. Det handlar återigen om de små sakerna. Att någon har en piffig frisyr, snygga skor, fräscha träningskläder eller en cool ring.
Oavsett vad det är, man tänker oftast tanken om en annan person, men varför kan man inte bara säga det?

Personen i fråga kommer säkerligen bli glatt överraskad och allt som oftast säga:"Den här gamla trasan?" Eller "Min frisyr? Jag har precis klivit ur sängen!" Ja, men det är fortfarande snyggt, säg bara tack! Så säger de tack och skrattar till lite.

Ju mer man uppmärksammar dessa småsaker hos folk, desto roligare blir faktiskt vardagen. Sen kanske man inte ska öppna munnen till alla man ser på tunnelbanan, men jag har faktiskt gett främlingar komplimanger och de har blivit ytterst förvånade att jag uppmärksammat just dem.

Att någon blir sedd, om bara för någon minut, kan faktiskt göra någons dag.
Glöm all den där avundsjukan, tänk istället att fan va glad den personen kan bli! En komplimang om dagen, gör en gott i själen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar