Jag har hängt upp en bokstavstavla som jag så fint kallar det, där det så prydligt står "Lycka". Tapeten i hallen är rätt ljus, likaså bokstäverna i ordet vilket gör att den försvinner lite. Jag glömmer själv bort ibland att den hänger där. Uppmärksammade den senast idag faktiskt.
En vän undrade om jag inte ska måla den i en starkare färg så att den syns hela tiden men mitt svar blev nej. Likt lyckan i verkliga livet är den aldrig konstant, man ser den inte hela tiden och inte heller att den upplevs för jämnan.
Man kan vara glad och på bra humör men den där riktiga lyckokänslan, det där ruset är oftast kort och intensivt och över på några sekunder. Det är lite så jag tänker med min lilla bokstavstavla på väggen, den finns där, den ska ingenstans, men det är inte alltid den blir uppmärksammad.
Man kan inte leta efter lyckan, den kommer till dig automatiskt när du minst anar det, den sköljer över en som en varm våg. Finns nog ingen mer underbar känsla!
Hittar du lyckan eller hittar den dig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar